InPress

Lyckad Economist-konferens om framtidens städer i Spegelsalen på Grand Hôtel

Delegater och talare från 33 länder samlades i Spegelsalen på Grand Hôtel i Stockholm den 18–19 oktober 2011 för att diskutera utvecklingen för framtidens städer.
Future Cities – Creating tomorrow´s urban world.

Bland annat fanns borgmästarna från Johannesburg, Dar Es Salaam, Oslo, Stuttgart, Malmö, Budapest och Barcelona på plats och diskuterade vad som krävs av framtidens städer för att de ska gå att leva i dem, eller som Jan Gehl, dansk arkitekt sade: ”I stadsplanering måste vi fokusera på människorna och se till att de kan leva ett bra och hälsosamt liv i staden.” Redan nu bor 80 procent av Europas befolkning i städer och motsvarande siffra för hela världen är 50 procent. Världens 600-i-topp städer skapar 80 procent av BNP-tillväxten (enligt Michael Chui, Mc Kinsey Global Institute).

Vi var också där, tre stycken från InPress, eftersom vår vd Conny Unéus för knappt ett år sedan övertygade Economist Conferences att förlägga konferensen om framtidens städer just i Stockholm i InPress roll som supporting organisation åt Economist Conferences.

Här kommer lite ögonblicksbilder från talare och paneldiskussionerna.

Städer man kan bo i
”Nya tekniska lösningar utan urban planering kan bli en katastrof för stadsutvecklingen. Vi måste börja med människors behov och hur deras liv ser ut – och sedan ta fram de tekniska lösningarna.”
Ulf Ranhagen, chefsarkitekt på Sweco.

”Städer växer med 80 miljoner nya stadsinvånare per år. Det är uppenbart att bilens roll måste förändras,” sade Michael Arth, författare, designer och Public Policy analytiker som förespråkade förarlösa bilar inom inte alltför avlägsen framtid.

Wolfgang Schuster, Borgmästare för Stuttgart kontrade: ”Det är populärt att i den allmänna debatten prata om det billösa samhället. Jag tycker vi snarare borde prata om hur vi ska återuppfinna bilen, på samma sätt som vi måste återuppfinna byggnader som är självförsörjande och inte släpper ut koldioxid.” 

”Urbanisering utan industriell tillväxt är nytt. All tidigare tillväxt av städer har hängt samman med industrialisering; att man har sökt sig till städerna för att få jobb. Men det vi ser i Afrika, att stadsbefolkningen kommer att fördubblas på tio år utan industrialisering, är nytt och unikt. Det skapar ungdomsarbetslöshet och slumområden. Vi måste hjälpa till att skapa jobb i Afrika.” Juan Clos, UN Habitat.

Borgmästaren i Dar es Salaam, Didas John Massaburi kom med en nyttig påminnelse om vad utmaningarna handlar om i hans stad:
”10 procent av Tanzanias befolkning bor i Dar es Salaam där också 80 procent av landets BNP genereras.  70 procent lever i slummen, vilket är en stor riskfaktor för politisk oro som hindrar ekonomisk tillväxt. 70 procent av befolkningen saknar tillgång till rent vatten och bara 10 procent har tillgång till energi.  Jag är övertygad om att vi behöver uppmuntra entreprenörskap och innovationer för att komma vidare. Att våra lokala ledare blir entreprenöriella i sitt förhållningssätt.”

Om smarta städer
Och så lite siffror från Carlo Ratti, Chef för SENSEable City Laboratory, MIT:
• 50 procent av jordens befolkning bor på 2 procent av jordens yta!
• År 2002 var antalet mobila uppkopplingar 1 miljard
• År 2020 räknar man med 50 miljarder mobila uppkopplingar.
… och så konstaterade han: ”Det finaste exemplet på den smarta staden är den arabiska våren i Kairo. Smarta städer börjar inte med teknik utan med dess invånare och deras idéer och drivkrafter.”

”Viktigt att invånarna kan känna stolthet”
” Metron som byggdes i Bilbao var inte bara ett infrastrukturprojekt. Metron knöt samman familjer, alltså ett familjeprojekt. Metron fick Bilbaos invånare att tro på att de alla hörde till samma gemenskap och samhälle … Guggenheimmuseet förstärkte den känslan. Gemensamt blev vi stolta över att komma just från Bilbao. Det är en vital känsla för en stad, att dess invånare känner stolthet över sin stad.” Alfonso Martinez Cearra, vd Bilbao Metropoli -30, som också myntade: ”För att skapa värderingar som styr en stads utveckling krävs ledarskap. För projekt behöver man experter och befattningshavare …”

”Se till att inte bara klistra på etiketter”
Thomas Sevcik, vd för Arthesia (Think tank för stadsplanerare), har sett otaliga skrivna strategidokument för städer. Han kan aldrig sluta att förvånas över jagandet efter uniformitet (”sameness”). Oavsett utgångspunkt har så många städer exakt samma strategiska målsättningar, som: Goda kommunikationsmöjligheter, ett stort kulturcentrum, investeringar i kunskap och en ledande ställning när det gäller hållbar utveckling.
”Ofta kommer dessa målsättningar uppifrån och utgår inte från stadens själ och inre struktur. ”

Han menade också att många städer har en överfokusering på Richard Floridas betoning på den kreativa klassens betydelse.
”Den kreativa näringen står oftast inte för mer än 2–8 procent av sysselsättningen, den är ofta underfinansierad, fragmenterad och väldigt beroende av att det finns andra starka sektorer, inte minst stark industri.”

Han lyfte fram Berlin som ett exempel:
”Berlins coola status har finansierats av den sydtyska industrin.”

Thomas Sevcik gillade att provocera och visade upp nästan hundra stadslogotyper med grön stämpel.
”Snälla, gör inte hållbarhet bara till en etikett som sitter utanpå er verksamhet. Please…”
Vidare pratade Thomas om ”Neo City States”, apropå att städerna och regioner blir viktigare än länder.
”Inte politiska städer, utan de facto städer. Tänk Italien på 1200-talet. Jag kan tänka mig att i framtiden har vi C20-toppmöten istället för G20-toppmöten.”

Thomas Sevcik förutspådde också att städerna kommer att kräva mer inflytande, att nätverken mellan stad-till-stad kommer att bli starkare. Han tror också att man kommer att se mer på städer ur ett investeringsperspektiv. Att staden blir en tillgång med ”performance index”.

Staden gör oss rikare, smartare, lyckligare …
Edward Glaeser är professor i ekonomi vid Harvard University och författare till boken ”The Triumph of the City”. Han beskriver stadens roll som centrum för överföring av idéer. Och staden som vår största uppfinning som gör oss både rikare, smartare, grönare och lyckligare.
Här några av hans argument:
• Graden av lycka är 5 gånger högre i urbana områden jämfört med landsbygd.
• Det är städer som tar länder som Indien ut ur fattigdom.
• Kostnaderna för transporter och kommunikation har nästan försvunnit. Det gör städerna viktigare än någonsin.
• Kunskap är viktigare än utrymme! ”Michael Bloomberg (New Yorks borgmästare) lärde sig hur viktigt det är med ansikte-mot-ansikte-kontakt under sin tid på Wall Street. När han blev borgmästare lät han riva väggar och förvandlade New Yorks stadshus till ett öppet landskap där informationen kunde flöda snabbt.”

Grön design
Malmös borgmästare, Ilmar Reepalu, berättade om Malmös förvandling från varvsstad och kris till ett skolexempel på hållbart bostadsområde runt Turning Torso.
”Vi måste förstå själen i en stad och dess historia innan vi kan börja planera för framtiden. I Malmö var Kockum och arbetsklasshjältar en del av vår identitet som vi var tvungna att ta hänsyn till när vi skulle börja planera oss ut ur krisen på 1980 –talet med 26 000 försvunna arbetstillfällen.”

Stuttgarts borgmästare Wolfgang Schuster om hur städer ska vara attraktiva för investerare.
”En stad måste vara internationell för att vara attraktiv. Språk från världens alla hörn behöver höras på gatorna. Och förutom att vi måste ha högsta kvalitet på utbildning och forskning, behöver vi erbjuda intressant arkitektur. En attraktiv stad har heller inte råd att försumma solidaritet mellan generationer, som också handlar om att vi inte kan ta på oss stora skulder som nästa generation tvingas betala.”

En annan utmaning enligt Wolfgang Schuster, är också hur vi hanterar ”efter-oljan-eran”. I dag kommer 60 procent av Stuttgarts energiförsörjning från kärnkraft. Om tio år ska alla kärnkraftverk i Tyskland vara borta.
”Nödvändighet är uppfinningarnas moder”, konstaterade han.

Hur ska tillväxten finansieras?
Lars Thunell (International Finance Corporation) var inbjuden som talare för att svara på hur tillväxten ska finansieras.
”Urbaniseringen påverkar hela finanssektorn”, sade han och betonade att bland det viktigaste är att skapa en vital privat sektor i staden. Mindre och mellanstora företag är i fokus för många städer runtom i världen.
”Investerare är dessutom villiga att investera i infrastruktur som tydligt förbättrar livskvalitén i städer.”

Enligt Karl Falkenberg, generaldirektör för ”Environment” i EU, finns det EU-pengar att investera i gröna infrastrukturprojekt, något som t ex Grekland skulle behöva. Men idéerna måste komma från städerna själva. EU tvingar inte på en stad projekt. ”Innan finansiering kan komma till stånd, måste det finnas en tydlig idé om vad en grön och hållbar stad är för någonting.”

”Europa behöver kreativa och modiga ledare”
En av de talare som utmärkte sig mest, var Barcelonas nye borgmästare Antoni Vives. Efter framgångsrikt värdskap för de olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona, har många besökt stadshuset och frågat: Hur gjorde ni?
”Till de som vill kopiera det vi gjorde, säger vi: Hitta er egen identitet först och undersök vart ni som samhälle är på väg. Vi hade en ny frihet och kreativa själar som vi byggde på.”
”Skillnaden mellan städer avgörs inte av pengar och storlek. Skillnaden mellan städer handlar mest om tydliga visioner. Intelligent ledarskap kan förvandla en stad. Nu behöver världen, och inte minst Europa, kreativa ledare som vågar visa åt vilket håll de vill gå. Europas problem i dag är att ingen vågar visa riktningen.

Antoni Vives får stå för sammanfattningen:
”Why have we forgotten who we are? We have to brave to do the things we know we have to do. Investments in the cities is more secure than many other things. Cities are the new clusters of economic growth. And cities have an identity that you cant move away. Cities have made a comeback.”

Samtliga bilder är tagna av Samuel Unéus

Noterat av Ulrica Segersten

När första numret av Magasin Uppsala kom ut i februari med distribution i UNT och Dagens Industri, mättes den på längden och tvären av det internationella undersökningsföretaget RAM (Research and Analysis of Media AB). RAM mäter och redovisar hur annonser och artiklar läses och uppfattas – och vilken effekt de har.

Som tidningsmakare är det oerhört intressant att se hur en tidning har tagits emot av läsarna. Att få reda på vilka grupper som gillade magasinet, vilka rubriker som fungerade bra, vilka rubriker på ettan som vi lika gärna kunde ha låtit bli att skriva och vilka artiklar som var mest populära, det är som att bli serverad kött och potatis i denna bransch av väldigt mycket tyckande och väldigt lite vetenskap.

Några spontana reaktioner från Staffan Hultén, som presenterade undersökningen, var att vi lyckats med konststycket att locka den mest svårflörtade gruppen av alla läsare; unga personer i åldern 16-34. Undersökningen visade att de verkligen tyckte om magasinet och läste den noggrant, inte minst kvinnorna i denna grupp.

Den genomsnittliga lästiden var hela 19 minuter, vilket är anmärkningsvärd med tanke på att man ägnar cirka 21 minuter att läsa sin dagstidning från början till slut.

Observationsvärdet för Magasin Uppsala var 61 procent, alltså de som sett magasinet i UNT. Med tanke på att magasinet låg med baksidan uppåt, under en bilaga från Mediamarkt, är vi mycket nöjda även med det resultatet.

Det som också utmanar oss inför makandet av nästa nummer, är att vi i första numret lyckades behålla läsarna genom hela tidningen. Vanligtvis brukar läsningen sjunka med tio procent för var tionde sida. Det är tydligt att bilderna är avgörande för att hålla kvar läsaren. Ingen sida låg någonsin under 49 procent i observation.

Vi har också fått spontana reaktioner från läsare. Här kommer några:

”Vill bara i korthet uttrycka min beundran för ett mycket bra nummer av MU. Härligt positiv info om den innovativa delen av Uppsalas näringsliv. Mycket bra och modern layout i hela numret. Korta, koncisa, välskrivna texter. Bra, välmatchade och lagom laddade bilder. Grattis till hela gänget!”

Hälsningar, Jörgen B

”Såg er fina bilaga om Uppsala idag i DI. Välskriven och modern layout”, Mats

…och så har några sökt projektledarjobbet som vi utlyste i vår egen annons.

Har du missat första numret av magasin Uppsala, kolla här:

http://viewer.zmags.com/publication/546f4ae3

PS. Visste du att RAM som har 500 tidningsföretag i 17 länder som kunder och 30 miljoner genomförda intervjuer, grundades i Uppsala av bl a Staffan Hultén.

Vi (InPress) lämnade en tegelfastighet bakom oss med 1980-talets normer för takhöjd inomhus.

Inte speciellt högt.

I april flyttade vi in i en rosa dröm från slutet av 1800-talet med kakelugnar, breda golvplankor, dagsljus som flödar in – och mycket högt i tak.

Det gjorde något med vårt sätt att se på oss själva. Vi som, i över 25 år, känt oss som den fula ankungen i mediabranschen.

Det har ju inte alltid varit så lätt att förklara vad vi håller på med, varken vid släktmiddagar eller för kolleger i tidningsvärlden.

”Tidningar producerade på uppdrag distribuerade i rikspress. Med hög journalistisk ambition och skräddarsydd form.”

I väldigt många år var vi så gott som ensamma på det som länge var en ny marknad.

Kunderna har aldrig varit så svåra att övertyga. De insåg snabbt styrkan i att få en egen tidning producerad av ett engagerat gäng tidningsmakare och sedan få tidningen distribuerad i en dagstidning som läsarna redan hade en relation till – till ett bra pris eftersom annonsörer effektivt kunde nå sina målgrupper genom våra tidningar.

Affärsidén i all sin enkelhet gav fart åt InPress utveckling. Vi fick in en stor del av företagen på Börsens A-lista som uppdragsgivare, Kungliga slotten, LO, stora internationella företag, de flesta av universiteten i Norden och så vidare. InPress startade kontor i de nordiska länderna och genomförde projekt i The Economist.

Men vi var fortfarande utanför det etablerade. Kanske berodde det på oss själva att vi aldrig klev in i kommunikationsbranschens finrum. Vi hade fullt upp ändå och träffade så många fantastiska personer med idéer, visioner, tro och passion när vi genomförde tidningsprojekten. Och vi jobbade hårt, så vi hann inte med så mycket fester och tävlingar i branschen.

Det är nästan ödets ironi att när reklam- och kommunikationsbranschens nobelpris – Guldägget – skulle presenteras, då valde man under några år att göra det genom bilagor i Dagens Industri. Det kommunikationssätt som aldrig fanns med som tävlingskategori för Sveriges kommunikationsbyråer (tidigare Reklamförbundet) …

Så visst är det skönt med högt i tak och att en flytt ger en del uppfriskande tankar med några tuffa år bakom. Till exempel tanken på att vi egentligen är i en urgammal bransch – berättandets.

Att vi fått ”förädla”, ge form och liv åt budskap som har förändrat, skapat och gett idéer till miljontals läsare. Och jag tänker på att vissa tidningsprojekt har gett miljoner kronor till hjärnforskning, till investeringar och andra har hjälpt människor att hitta sitt hem, sin bil, sin studieplats – eller hjälpt drabbade föräldrar att hitta varandra.

Sådana berättelser behövs alltid – i papperstidningar, i bilder, filmer, här – på nätet.

Två av världens största företag har belönat tidningsprojekt vi gjort tillsammans som Best Practice Worldwide och i Norden (IBM och GE Healthcare). Det ger också inspiration och mening.

Hmm…var det inte så att den fula ankungen blev en svan efter en tuff vinter.

Ulrica Segersten, redaktionschef InPress